SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
äl`ska verb ~de ~t älsk·ar1känna kärlek för viss person, spec. utan in­slag av erotik psykol.JFRcohyponymgilla 1cohyponymtycka om älska sina föräldrarälska Gudhon älskade sitt barn över allt på jordenhan älskar henne som man älskar en systerspec. äv. med (mer el. mindre stark) ton­vikt på erotikhon tycker mycket om honom, men hon älskar honom intede älskar var­andra och tänker flytta i­hopäv. med avs. på djur m.m.hon älskade en ponny som hette Jerrydet gamla paret älskar sin mops över allt annathan älskar bara sin båtäv. med avs. på verksamhet e.d.hon älskar seglinghan älskar att gå på museerde älskar båda att laga matälska ngn/ngt/att+V/SATSsedan ca 1325Westgöta-Lagenfornsv. älska ’om­hulda; om­fatta; älska’; nord. ord med grundbet. ’upp­föda’; besl. med alster 2ha köns­umgänge med ngn; mest i form av sam­lag; äv. ömse­sidigt psykol.hon har älskat med NNde älskade hela nattenälska (med ngn)sedan 1921Subst.:vbid1-401845älskande Du skall älska din nästa såsom dig själv.Bibeln (1917 års övers.), Tredje Moseboken 19:18