SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ön`sketänkande substantiv ~t önske|­tänk·and·ettänkande som styrs av ngns personliga önskningar i stället för av fakta, erfarenhet, logiska regler etc. komm.JFRcohyponymsjälvbedrägeri det är bara önsketänkande att det ska gå att få ner inflationen utan att öka arbets­löshetenhans framtids­planer byggde mest på önsketänkandesedan 1939