SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ö`vervara verb ~de äv. övervar, ~t el. övervarit, pres. ~r över|­var·arnär­vara vid viktigare till­ställning Nollhan ville övervara invignings­ceremoninhon åkte till Malmö för att övervara finaltävlingarnaövervara ngtsedan 1402vidimationsbrev utfärdat av västgötalagmannen Erik Erlandsson (Svenskt Diplomatarium)fornsv. owervara Subst.:vbid1-405902övervarande