publicerad: 2021  
öga ögat ögon
substantiv
ö`ga
1 ofta plur., sär­skilt i sammansättn. (ettdera av två) yttre synorgan med fram­trädande placering och tydlig form och färg hos människor och högre djur normalt klot­format och liggande bak­om en till­slutbar öppning i huvudet; äv. om enklare organ med samma funktion hos lägre djur
JFR syn 1
ha bruna ögon; hans ögon var blod­sprängda av sömnbrist; han miste synen på ena ögat; reflexerna i kattens ögon; vissa bläck­fiskar har nästan lika väl­utvecklade ögon som dägg­djuren
ibland om konst­gjord lins eller dylikt vanligen i sammansättn.
äv. något ut­vidgat
hans tätt­sittande ögon; ha vackra ögon
spec. med tanke på (god) syn­förmåga ibland med tanke på speciellt sätt att se
konstnärsöga
bara skog så långt ögat nådde; en skytt med säkert öga; hon har öga för vad som gör sig på kort
spec. äv. med tanke på ögonens förmåga att ut­trycka sinnes­stämning
stora, sorgsna ögon; han såg henne djupt in i ögonen; hon spärrade upp ögonen av förvåning
äv. om in­riktning av seendet, sär­skilt för att vara upp­märksam el. för över­vakning eller dylikt
ögonkontakt
här gällde det att hålla ögonen öppna; han fick allas ögon på sig; håll ett öga på små­barnen; polisen har haft ögonen på honom en längre tid
äv. bildligt som ut­tryck för någons personliga syn­punkt, reaktion eller dylikt
vi måste försöka se saken med deras ögon; betrakta världen med nya ögon; i mina ögon har en oförrätt begåtts
blått öga blå­märke runt ögatefter slag eller dylikt: efter krocken hade han ett blått öga i en vecka
det var nära ögat var­dagligtdet var inte långt ifråndet var nära ögat att skidåkarna råkade starta en lavin
fager under ögonen ur­sprungligen biblisktvacker att se påsärsk. om kvinna: hon hade ett behagligt sätt och var fager under ögonen
finna nåd in­för någons ögon se nåd
fjällen faller från någons ögon se fjäll
fort som ögat se fort
gnugga sömnen ur ögonen se sömn
göra stora ögon bli märkbart förvånadde gjorde stora ögon när en björn plötsligt korsade vägen
ha ett gott öga till någon/något äv. ironiskttycka om någon/någothon är en hän­given cineast och har ett gott öga till gamla pilsner­filmer
ha grus i ögonen se grus
ha något för ögonen ur­sprungligen biblisktha något som målpå sommar­halvåret har hon bara träning för ögonen
ha ögon i nacken se alltdet gäller att ha ögon i nacken om man ska kunna hålla ordning på en stökig klass
ha ögonen med sig vara upp­märksampå det som kan ses: det gäller att ha ögonen med sig när man letar kantareller
ha ögonen på skaft titta mycket upp­märksamtden hän­givne samlaren bör ha ögonen på skaft
ha/hålla/sätta en tumme/tummen i ögat på någon/något se tumme
inte tro sina ögon inte lita på att man sett rätthan kunde inte tro sina ögon när han såg den fyr­fotade ankan
kasta ett öga på något ur­sprungligen biblisktflyktigt granska någothon kastade ett öga på post­stämpeln och såg att brevet kom från Brasilien
med blotta ögat utan optiskt hjälp­medelt.ex. kikare el. lupp: Andromedagalaxen är det mest av­lägsna objekt på himlen som kan ses med blotta ögat
med glimten i ögat se glimt
med öppna ögon med full vetskap om eventuella (negativa) följderpartierna gick in i sam­arbetet med öppna ögon
mellan fyra ögon med endast två personer när­varandehan ville tala med henne mellan fyra ögon
påsar under ögonen se påse
se grandet i sin broders öga men inte bjälken i sitt eget se grand
skämmas ögonen ur sig skämmas i hög gradprogram­varan är så dålig att före­taget som ut­vecklat den borde skämmas ögonen ur sig
slå blå dunster i ögonen på någon se dunst
snabbt som ögat se snabb
spänna ögonen i någon stirra oavvänt på någonhon är en luttrad lärare som får stökiga elever att lugna sig bara genom att spänna ögonen i dem
stå öga mot öga med någon/något ha någon/något omedelbart fram­för sigplötsligt stod hon öga mot öga med en stor älgtjur
vara en nagel i ögat (på någon) se nagel
öga för öga (och tand för tand) ur­sprungligen bibliskt(veder­gällning med) lika för likadvs. att ett straff ska vara av samma el. mot­svarande slag som brottet; äv. i fråga om oförrätt eller dylikt
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska ögha; gemensamt germanskt ord, trol. sammanhörande med lat. oc´ulus, grek. ofthalmos´ 'öga'; jfr ur­sprung till ögla, ögna
2 litet, väl fram­trädande märke vanligen antingen upp­höjt el. nedsänkt i förhållande till om­givningen
den ena tärningen visade två och den andra fem ögon
spec. om knopp, sär­skilt grodd­knopp på potatis
en ut­märkt sätt­potatis med många ögon
belagt sedan 1400–25 Heliga Birgittas uppenbarelser
3 sär­skilt sjö­fart öppning som bildas av tåg­virke som förenas med sig självt i spetsig vinkel och allt­så har en dropp­liknande form
JFR 1ögla
bändsla ett öga i skotet
äv. om annan (liknande) öppning i olika tekniska samman­hang
kvarnstensöga; nålsöga
belagt sedan början av 1300-talet (i sammansättn. vind-; (Skåne-Lagen))
4 tänkt mitt­punkt hos viss före­teelse
i cyklonens öga råder vind­stilla men sjö­gången är kaotisk
äv. om tänkt utgångs­punkt för vind
belagt sedan 1864 i sammansättn. stormöga
Ett öga rött. Titel på roman av Jonas Hassen Khemiri (2003)