publicerad: 2021  
överbevisa överbevisade överbevisat
verb
ö`verbevisa
● oemotsägligt visa riktigheten av på­stående eller dylikt för någon
JFR bevisa 1
någon överbevisar någon (om något/sats)
någon överbevisar någon (om något)
någon överbevisar någon (om sats)
hon över­bevisade honom om att hennes teori var riktig; han försökte all­tid över­bevisa henne om all­ting
○ spec. med av­seende på an­klagad person finna skyldig
han över­bevisades om sin skuld
belagt sedan 1515 (Stockholms stads tänkeböcker); fornsvenska offuer bewise
överbevisaöverbevisande, överbevisning