publicerad: 2021  
avund av­unden
av|­und·en
substantiv
a`vund
känsla av olust över att inte vara del­aktig av någon annans för­mån
avund (mot någon) (för/över något/sats)
avund (mot någon) (för något)
avund (mot någon) (för sats)
avund (mot någon) (över något)
avund (mot någon) (över sats)
avund (mellan några)
väcka av­und; känna ett sting av av­und; ett nick­mål som skulle gjort vem som helst grön av av­und; hans av­und mot den äldre systern
ibland om all­mänt spridd känsla
av­unden hindrade henne från att vinna erkännande
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska afund 'av­und; harm; fiendskap'; till fornsvenska af- i bet. 'inte' och unna