publicerad: 2021  
barnafar barnafadern barnafäder
även
barnafader barnafadern barnafäder
barna|­far, barna|­fadern
substantiv
ba`rnafar el. ba`rnafader
● något ålderdomligt biologisk far till ett visst barn
○ sär­skilt vid tvist om faderskap och dylikt
det gick inte att få tag på barna­fadern; den blivande modern vägrade att peka ut barna­fadern
belagt sedan förra hälften av 1300-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska barna faþir