publicerad: 2021  
bestånd beståndet, plural bestånd, bestämd plural bestånden
be·stånd·et
substantiv
bestån´d
1 knappast plur. fort­satt före­komst särsk. av någon abstrakt före­teelse
SE bestå 1
fortbestånd
ett rike vars eviga bestånd tycktes lika själv­klart som solens upp­gång och ned­gång
äga bestånd något formelltfort­sätta att existeraår 1429 in­förde Erik av Pommern den kontroversiella Öresunds­tullen, som kom att äga bestånd ända till 1857
belagt sedan 1451–52 (Vadstena Kloster-Reglor); fornsvenska bestand, bestondh; till bestå
2 (större) upp­sättning av lik­artade före­teelser in­om visst om­råde etc., särsk. av djur el. växter (ofta av samma art eller dylikt)
hummerbestånd; viltbestånd
ett bestånd (något) ett bestånd (av något)
ett vackert bestånd rosor; beståndet av älgar reducerades genom av­skjutning; de inventerar beståndet av knubb­säl
○ äv. all­männare
bokbestånd
beståndet av begagnade bilar
belagt sedan 1857 (om växter)