publicerad: 2021  
entré entrén entréer
entré·er
substantiv
[aŋ-]
1 det att komma in i viss lokal, visst samman­hang eller dylikt; ur­sprungligen om skåde­spelares in­träde på scenen
entréapplåd; entréreplik
entré (i/på något)
entré (i något)
entré (på något)
primadonnan gör entré tidigt i första akten
○ äv. bildligt
det första barnet gjorde entré i mars; lagets all­svenska entré
belagt sedan 1814; av franska entrée med samma betydelse, till entrer 'in­träda'; av lat. intra´re 'träda in'; jfr ur­sprung till äntra
2 del av (offentlig) byggnad där man går in och ut
JFR ingång 1
entrédörr; huvudentré
museets pampiga entré
○ äv. om ut­rymmet omedelbart innan­för in­gången
man måste ta av sig ytter­skorna i entrén
○ i sammansättn. äv. för att ut­trycka att något in­leder eller dylikt
entrérätt
belagt sedan 1808
3 av­gift som betalas när man besöker offentlig lokal el. evenemang eller dylikt
entré (till något)
betala entré; entrén till museet var 50 kronor
belagt sedan 1845