publicerad: 2021
förhandla
förhandlade förhandlat
verb
●
överlägga i syfte att utarbeta överenskommelse av kompromisstyp; vanligen om någorlunda jämnstarka parter
någon förhandlar med någon/något (om något/att+verb/sats)
någon förhandlar med någon (om något)
någon förhandlar med någon (om sats)
någon förhandlar med någon (om att+verb)
någon förhandlar med något (om något)
någon förhandlar med något (om sats)
någon förhandlar med något (om att+verb)
regeringen vägrar konsekvent att förhandla med terrorister; bolaget förhandlar med fabriken om leveranser av stål
○
spec. i fackliga sammanhang
enligt MBL har företaget skyldighet att förhandla med facket
○
äv. försvagat
diskutera idéer eller dylikt
det som förhandlades vid symposiet kommer snart i bokform
○
ofta med tonvikt på resultatet
med partikel, särskiltfram, upp
någon förhandlar (fram/upp) något
någon förhandlar (fram) något
någon förhandlar (upp) något
förhandla fram ett avtal; förhandla upp lönerna
belagt sedan 1440 (öppet brev utfärdat av kung Kristoffer om löften till Åbo biskopsdöme (Finlands medeltida urkunder));
fornsvenska vorhandla; av tyska verhandeln med samma betydelse; jfr ursprung till
underhandla
förhandlaförhandlande, förhandling
Låt oss inte förhandla av fruktan. Men låt oss inte heller frukta att förhandla.
John F. Kennedy, inaugurationstalet 20 jan. 1961