publicerad: 2021  
förnöta förnötte förnött, presens förnöter
verb
förnö´ta
låta (tiden) passera till ingen nytta
förnöta något (med något)
de förnötte tiden med kort­spel
belagt sedan 1622; jfr fornsvenska fornöta 'an­vända; utnöta'; se ur­sprung till nöta
förnötaförnötande