publicerad: 2021
avtal
avtalet, plural avtal, bestämd plural avtalen
av|tal·et
substantiv
●
formell överenskommelse i viss fråga ofta av bindande slag, mellan parter, t.ex. organisationer
avtalsbrott; avtalsenlig; användaravtal; distansavtal; fredsavtal; hyresavtal; jordbruksavtal; krislägesavtal
ett muntligt avtal; ett skriftligt avtal; ett bindande avtal; ingå avtal; träffa avtal; hålla ett avtal; bryta ett avtal; säga upp ett avtal
ett avtal (med någon) (om något/att+verb/sats)
ett avtal (med någon) (om något)
ett avtal (med någon) (om sats)
ett avtal (med någon) (om att+verb)
ett avtal (mellan några) (om något/att+verb/sats)
ett avtal (mellan några) (om något)
ett avtal (mellan några) (om sats)
ett avtal (mellan några) (om att+verb)
avtalet mellan Sveriges Radio och staten; det internationella avtalet om förbud mot kärnvapenspridning; avtalet förnyas varje år
○
äv. om motsvarande dokument
ett 10-sidigt avtal; de undertecknade avtalet samtidigt
belagt sedan 1640;
till
avtala