publicerad: 2021
kortege
kortegen korteger
substantiv
●
långt (festligt) följe vanligen ridande el. åkande
JFR
procession
kortegeväg; bilkortege; bröllopskortege
trafikpolis avslutade kortegen; en kortege följde kungaparet
○
äv. mer abstrakt
studenterna åkte (i) kortege genom staden