publicerad: 2021
anstalt
anstalten anstalter
an|stalt·en
substantiv
1
(sluten) institution med vårdande eller omhändertagande uppgifter oftast i kriminalvårds- el. sociala sammanhang
JFR
inrättning 1
en öppen anstalt; en sluten anstalt; sitta på anstalt
○
äv. allmännare (i sammansättn.)
något ålderdomligt
(byggnad eller anläggning för) institution eller inrättning
belagt sedan 1753;
av tyska Anstalt med samma betydelse, till anstellen 'ordna'; jfr ursprung till
föranstalta
2
vanligen plur.
åtgärd (mot något)
anstalter (för/mot något)
anstalter (för något)
anstalter (mot något)
här måste vidtas anstalter mot spritmissbruket
belagt sedan 1657