publicerad: 2021  
säck säcken säckar
säck·en
substantiv
● förvarings­anordning av grov väv, läder, papper, plast eller dylikt med öppning i en ända, av­sedd att bära tyngre saker i
JFR påse
jutesäck; mjölsäck; plastsäck; potatissäck; sandsäck; sopsäck
en säck (något) en säck (med något)
en säck potatis; han bar en säck ved på axeln; en säck med jul­klappar
○ äv. om liknande an­ordning av mer på­kostat (ibland styvt) material vanligen i sammansättn.
kappsäck; ryggsäck; sovsäck
○ äv. om liknande anatomisk före­teelse i sammansättn.
hårsäck; lungsäck; magsäck
○ äv. bildligt, spec. i ut­tryck för slapp hållning, illa­sittande klädsel eller dylikt
sjunka ihop som en säck; sträck på dig – du sitter som en säck potatis; kavajen hängde som en säck
○ spec. äv. i ut­tryck för mörker och dylikt
det var tidigt på morgonen och ute var det fort­farande svart som i en säck
bädda säck bädda så att över­lakanet bildar en kort säcksom skämt
klä sig i säck och aska ur­sprungligen biblisktvisa tydliga tecken på ånger och ledsnadparti­ledaren klädde sig i säck och aska efter valförlusten och av­gick
knyta ihop säcken 1säkra något som man (nästan) upp­nåttt.ex. seger i tävling: i slut­minuten knöt hon ihop säcken genom att kontra in 2-0 2få till en bra avrundningfilmens upp­takt är lovande men ty­värr har regissören miss­lyckats med att knyta ihop säcken i slutet
köpa grisen i säcken se gris
något har varit i säck innan det kom i påse något som sägs har tidigare sagts eller tänkts av någon annanen del av artikelns inne­håll har utan tvivel varit i säck innan det kom i påse
belagt sedan början av 1300-talet (Skåne-Lagen); fornsvenska säkker; gammalt germ. lån­ord från lat. sacc´us 'säck';