publicerad: 2021  
räkel räkeln räklar
räkl·ar
substantiv
rä`kel
● ibland ned­sättande (lång och) mager pojke eller ung man
en lång räkel
belagt sedan 1735; sv. dial. räkel; av lågtyska rekel 'stor hund; lång yngling; lymmel'; av ovisst urspr.