SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 svärd svärdet, plural svärd, bestämd plural svärden svärd·et substantiv svä´rd ● ett längre, en- eller tvåeggat hugg- och stickvapen JFR sabel, 1värja svärdsfäste; svärdsklinga; svärdsspets; bronssvärd han drog sitt svärd; han stack svärdet i skidan belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska svärþ; gemensamt germanskt ord av ovisst urspr. Han drog sitt svärd från bälte och bröt i striden fram. Esaias Tegnér, Karl XII (1818) SO Alfabetisk lista svängrum subst. svängrum (rum) svängtapp subst. svängtapp (tapp) svära verb svärd subst. svärdbärare subst. svärdfisk subst. svärdotter subst. svärdsfäste (fäste) svärdsfäste (svärd) Till alla ordböcker