publicerad: 2021  
tåt tåten tåtar
tåt·en
substantiv
● stump eller ända av snöre eller dylikt
tåten hade gått av så de kunde inte få upp persiennen
○ äv. bildligt i ut­tryck för kontroll eller dylikt
det är oftast många tåtar att hålla reda på in­för ett bröllop
dra/hålla i tåtarna ut­öva diskret kontroll eller styrningvem eller vilka drog i tåtarna och fick tidningen att ta till­baka sina på­ståenden?
belagt sedan 1320–50 (En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdinga); fornsvenska thatter 'sträng; veke; tåt'; gemensamt germanskt ord av ovisst urspr.