SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 1knota knotade knotat verb kno`ta ● muttrande klaga SYN. knorra 1, murra JFR grumsa någon knotar (över något/att+verb/sats) någon knotar (över något) någon knotar (över sats) någon knotar (över att+verb) de knotade högljutt över att maten var dålig belagt sedan 1703; av ljudhärmande urspr. knotaknotande, 2knot 2knota knotan knotor knot·an substantiv kno`ta ● (ben som slutar i) förtjockad led benknota ○ äv. utskjutande skelettdel kindknota ○ äv. utskjutande del av träd eller dylikt trädknota belagt sedan ca 1635; av lågtyska knote med samma betydelse; besläktat med nederländska knoet 'knut; knöl' SO Alfabetisk lista knorva verb knorva sig verb knoster subst. 1knot subst. 2knot subst. 1knota verb 2knota subst. knotig adj. knott subst. knotter subst. knottplåga (knott) Till alla ordböcker
