publicerad: 2021
händelse
händelsen händelser
händ·els·en
substantiv
1
avgränsat, iakttagbart skeende som inte är möjligt att (helt) förutse eller kontrollera och vanligen är på något sätt anmärkningsvärt
SYN.
tilldragelse
(i) händelse (av något)
(för) den händelse sats
händelsen (sats)
händelsen (med någon/något)
händelsen (med någon)
händelsen (med något)
en historisk händelse; en litterär händelse; en oförutsedd händelse; händelsen med den försvunna plånboken; kvällsekot med en sammanfattning av dagens viktigaste händelser; en journalist som var placerad i händelsernas centrum; kungens besök var en stor händelse i stadens historia
○
spec. i statistiska sammanhang om enstaka utfall bland ett antal möjliga
händelsen att få en tvåa vid tärningskast
○
äv. försvagat, särskilt i uttryck som anger villkor eller dylikt
för den händelse att det skulle bli kris ...; i händelse av regn finns ett reservprogram
○
spec. om negativ tilldragelse
en traumatisk händelse; en uppskakande händelse; en tragisk händelse
en händelse som ser ut som en tanke
något som inte tycks ha inträffat av en slump
gå händelserna i förväg
behandla sakerna på ett för tidigt stadiumatt tala om äktenskap oss emellan var naturligtvis att gå händelserna i förväg
i alla händelser
under alla förhållandendet finns en del brister i boken, men i alla händelser är den väl värd att läsa
belagt sedan 1579;
idiomet en händelse som ser ut som en tanke E.G. Geijers ord (1832) om Kalmarunionen, med innebörden att unionsbeslutet var tillfälligt och föga genomtänkt; betydelsen av uttrycket är numera oftast den motsatta
2
i vissa uttryck
tillfällig omständighet
JFR
slump
(av) en händelse
de träffades av en händelse; det var en ren händelse att han fick kännedom om intrigen
belagt sedan 1629
Händelser vid vatten.
Titel på roman av Kerstin Ekman (1993)