SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 ömka ömkade ömkat verb öm`ka ● känna eller uttrycka medlidande med någon; ibland med bibetydelse av nedlåtenhet JFR 2ynka någon ömkar någon han ville ha hjälp, men han ville inte bli ömkad belagt sedan ca 1420 (Bonaventuras Betraktelser); fornsvenska ömka; till öm i den äldre bet. 'olycklig'; jfr ursprung till 2ynka!! ömkaömkande, ömkan ömka sig SO Alfabetisk lista ömhetstörst (ömhet) ömhjärtad adj. ömhjärtad (öm) ömhudad adj. ömhudad (öm) ömka verb ömka sig verb ömkan subst. ömkansvärd adj. ömklig adj. ömkligen adv. Till alla ordböcker
