SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 anfäkta anfäktade anfäktat verb an`fäkta ● ofta pass. ständigt oroa eller plåga någon någon anfäktas hon anfäktades av tvivel och skuldkänslor belagt sedan 1555; av lågtyska anfechten med samma betydelse; till an och fäkta, tidigast i bet. 'angripa' anfäktaanfäktande, anfäktning, anfäktelse SO Alfabetisk lista 2anfang subst. anfangsbokstav (anfang) anflygning subst. anfordran subst. anfräta verb anfäkta verb anfäktelse subst. anföra verb anförande subst. anförare subst. anförare (anföra) Till alla ordböcker