publicerad: 2021
dissident
dissidenten dissidenter
dis·sid·ent·en
substantiv
●
person som har annan uppfattning än den officiellt erkända beträffande religiös lära, politiskt system och dylikt
JFR
oliktänkande
många östeuropeiska dissidenter emigrerade till väst före 1990
belagt sedan 1769 men bedömt som föga brukligt i början av 1900-talet; ökad anv. från 1970-talet;
av engelska dissident med samma betydelse; av lat. dissid´ens, till disside´re 'sitta åtskils; vara oense'