publicerad: 2021  
flod floden floder
flod·en
substantiv
1 sär­skilt vid beskrivning av ut­ländska förhållanden (naturligt) större rinnande vatten­drag med i stort sett parallella sidor vanligen med funktionen att av­vattna en sjö
JFR bäck, 2å, älv
flodbåt; flodfåra; flodmynning; flodstrand; biflod
en strid flod; segla upp­för floden; floderna svämmade över av smält­vattnet; man kunde vada över floden; Rhen, Tysk­lands längsta flod
○ äv. all­männare större strömmande vätskemängd
syndaflod; vårflod
en flod av tårar; regnet föll i floder
○ äv. bildligt om stor till­försel av något, ofta temporär
bokflod; ljusflod; ryktesflod
en flod av nya bio­filmer
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska flodh 'flod; flöde; över­svämning'; i bet. 'ström, älv' av lågtyska vlot; besläktat med flyta
2 knappast plur. (tids­period med) regel­bundet åter­kommande höjning av vattennivån till följd av månens rörelser
MOTSATS ebb JFR högvatten, tidvatten
nivåskillnaden mellan ebb och flod var fem meter
○ äv. om den högsta vattennivån
vid flod blir udden en ö
belagt sedan 1679