publicerad: 2021  
glitter glittret
glittr·et
substantiv
glitt´er
● snabbt skiftande ljus (som) från många små, rörliga ljus­källor
JFR blänk, 2glimmer, skimmer
glitterdis; paljettglitter; solglitter
havets bländande glitter en högsommardag; glittret i hennes ögon
○ äv. om glittrande före­mål, t.ex. smycken och prydnader
glitterband; glitterstjärna; glitterströdd; julgransglitter; silverglitter
skylt­fönster fulla med glitter
belagt sedan ca 1520 (Peder Månssons Skrifter på svenska); fornsvenska glither; till glittra
Det är skimmer i molnen och glitter i sjön,
det är ljus över stränder och näs. Gustaf Fröding, Ströv­tåg i hem­bygden (i Stänk och flikar, 1896)