SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 högkant ingen böjning hög|kant substantiv hö`gkant på högkant (ställning varvid något vilar på) någon av de mindre ytornavanligen den allra minsta: hon ställde tändsticksasken på högkant belagt sedan 1752 SO Alfabetisk lista höghusområde (höghus) höginkomstland subst. höginkomsttagare subst. högintensiv adj. högintressant (hög-) högkant subst. högklackad adj. högklackad (hög) högklassig adj. högkonjunktur subst. högkonjunktur (konjunktur) Till alla ordböcker