publicerad: 2021  
komma åt kom kommit, presens kommer
komm·er åt
verb
komma å´t
1 (råka) röra vid
någon kommer åt någon/något
någon kommer åt någon
någon kommer åt något
barnens sand­slott rasade ihop så fort någon kom åt det
○ äv. få tag på
tjuvarna tog allt de kunde komma åt
○ äv. bildligt ta itu med och försöka göra något åt
man försökte komma åt köns­diskrimineringen
belagt sedan 1773
2 få till­fälle till något
någon kommer åt (någon/något/att+verb)
någon kommer åt (någon)
någon kommer åt (något)
någon kommer åt (att+verb)
så fort han kom åt berättade han vad som hade hänt; hon höll ormen så att den inte kom åt att bita
belagt sedan ca 1420 (Bonaventuras Betraktelser); fornsvenska koma at