SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 ordningspolis ordningspolisen ordningspoliser ordn·ings|pol·is·en substantiv [å`rd-] ● informell beteckning avdelning inom polisen med uppgift att upprätthålla allmän ordning och övervaka ordningsbestämmelser ○ äv. om enskild polisman belagt sedan 1842 SO Alfabetisk lista ordningsförseelse subst. ordningsmakt subst. ordningsmakt (makt) ordningsman subst. ordningsmänniska (ordning) ordningspolis subst. ordningssinne (sinne) ordningsstadga subst. ordningsstadga (stadga) ordningstal subst. ordningsvakt subst. Till alla ordböcker