SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 unikum unikumet, plural unikum, bestämd plural unikumen un·ik·um·et substantiv u´nikum ● något formellt något som är unikt belagt sedan 1877; till lat. u´nicus, se ursprung till unik SO Alfabetisk lista uniformsplikt (plikt) unik adj. unika subst. unikabox subst. unikat subst. unikum subst. unilateral adj. unilateral (-lateral) unilateral (uni-) union subst. unionell adj. Till alla ordböcker