publicerad: 2021  
vederböra presens vederbör, övriga former undviks
verb
ve`derböra
● formellt i opersonliga konstruktioner vara närmast fråga om
JFR åligga
det vederbör någon
brevet var adresserat "till den det veder­bör"
som sig veder­bör något ålderdomligtpå det sätt som är lämpligtsom sig veder­bör inne­håller minnesboken porträtt på före­tagets skapare
belagt sedan 1431 (dombrev i fastighetstvist utfärdat av biskop Knut i Linköping m.fl. (Rääf)); fornsvenska vidherbör, pres. 'veder­bör', till viþer, bi­form till 1vid!!, och böra