SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ö`ga substantiv ~t ögon ög·at1ofta plur., särsk. i sammansättn. (ett­dera av två) yttre syn­organ med fram­trädande placering och tydlig form och färg hos människor och högre djur normalt klot­format och liggande bak­om en tillslutbar öppning i huvudet; äv. om enklare organ med samma funktion hos lägre djur med.JFRcohyponymsyn 1 ögonlockögonvråhennes ärliga blå ögonhon har blont hår men bruna ögonhans ögon var blod­sprängda av sömn­bristhan miste synen på ena ögatreflexerna i kattens ögonvissa bläck­fiskar har nästan lika väl­utvecklade ögon som dägg­djurenibl. om konst­gjord lins e.d.vanligen i sammansättn. cyklopögaglasögonkameraögateleskopögatittögaspec. med tanke på (god) syn­förmågaibl. med tanke på speciellt sätt att seJFRcohyponymblick 2 konstnärsögabara skog så långt ögat nåddeen skytt med säkert ögahon har öga för vad som gör sig på kortspec. äv. med tanke på ögonens förmåga att ut­trycka sinnes­stämningstora, sorgsna ögonhan såg henne djupt in i ögonenhon spärrade upp ögonen av förvåningäv. om in­riktning av seendet, särsk. för att vara upp­märksam el. för över­vakning e.d.JFRcohyponymblick 1 här gällde det att hålla ögonen öppnahan fick allas ögon på sighåll ett öga på små­barnenpolisen har haft ögonen på NN en längre tidäv. bildligt som ut­tryck för ngns personliga syn­punkt, reaktion e.d.vi måste försöka se saken med deras ögonbetrakta världen med nya ögoni mina ögon har en o­förrätt begåttsblått ögablå­märke runt ögatefter slag e. d.efter krocken hade han ett blått öga i en vecka det var nära ögatdet var inte långt i­frånvard.det var nära ögat att skid­åkarna råkade starta en lavin fager under ögonenvacker att se påsärsk. om kvinnaurspr. bibl.hon hade ett behagligt sätt och var fager under ögonen finna nåd inför ngns ögonsenåd 2 fjällen faller från ngns ögonsefjäll 2 fort som ögatse1fort gnugga sömnen ur ögonensesömn göra stora ögonbli märkbart förvånadde gjorde stora ögon när en björn plötsligt korsade vägen ha ett gott öga till ngn/ngttycka om ngn/ngtäv. iron.hon är en hän­given cineast och har ett gott öga till gamla pilsner­filmer ha grus i ögonensegrus ha ngt för ögonenha ngt som målurspr. bibl.på sommar­halvåret har hon bara träning för ögonen ha ögon i nacken se alltdet gäller att ha ögon i nacken om man ska kunna hålla ordning på en stökig klass ha ögonen med sigvara upp­märksampå det som kan sesdet gäller att ha ögonen med sig när man letar kantareller ha ögonen på skafttitta mycket upp­märksamtden hän­givne samlaren bör ha ögonen på skaft ha/hålla/sätta en tumme/tummen i ögat på ngn/ngtsetumme inte tro sina ögoninte lita på att man sett rätthan kunde inte tro sina ögon när han såg den fyr­fotade ankan kasta ett öga på ngtflyktigt granska ngturspr. bibl.hon kastade ett öga på post­stämpeln och såg att brevet kom från Brasilien med blotta ögatutan optiskt hjälp­medelt. ex. kikare el. luppAndromedagalaxen är det mest av­lägsna objekt på himlen som kan ses med blotta ögat med glimten i ögatseglimt med öppna ögonmed full vetskap om eventuella (negativa) följderpartierna gick in i sam­arbetet med öppna ögon mellan fyra ögonmed endast två personer när­varandehan ville tala med henne mellan fyra ögon påsar under ögonensepåse se grandet i sin broders öga men inte bjälken i sitt egetse1grand skämmas ögonen ur sigskämmas i hög gradprogram­varan är så dålig att före­taget som ut­vecklat den borde skämmas ögonen ur sig slå blå dunster i ögonen på ngnsedunst 1 snabbt som ögatsesnabb spänna ögonen i ngnstirra o­avvänt på ngnhon är en luttrad lärare som får stökiga elever att lugna sig bara genom att spänna ögonen i dem stå öga mot öga med ngn/ngtha ngn/ngt o­medelbart fram­för sigplötsligt stod hon öga mot öga med en stor älg­tjur vara en nagel i ögat (på ngn)senagel 2 öga för öga (och tand för tand)(veder­gällning med) lika för likadvs. att ett straff ska vara av samma el. motsvarande slag som brottet; äv. i fråga om oförrätt e. d.urspr. bibl.sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagenfornsv. ögha; gemens. germ. ord, trol. samman­hörande med lat. oc´ulus, grek. ofthalmos´ ’öga’; jfr ögla, ögna 2litet, väl fram­trädande märke vanligen antingen upp­höjt el. ned­sänkt i förhållande till om­givningen bot.den ena tärningen visade två och den an­dra fem ögonspec. om knopp, särsk. grodd­knopp på potatisen ut­märkt sätt­potatis med många ögonsedan 1400–25Heliga Birgittas uppenbarelser3öppning som bildas av tåg­virke som förenas med sig självt i spetsig vinkel och allt­så har en droppliknande form särsk. sjö.handarb.sjö.tekn.JFRcohyponym1ögla bändsla ett öga i skotetäv. om annan (likn.) öppning i o­lika tekniska samman­hangkvarnstensöganålsögasedan början av 1300-talet (i sammansättn. vind-)Skåne-Lagen4tänkt mitt­punkt hos viss före­teelse meteorol.i cyklonens öga råder vind­stilla men sjö­gången är kaotiskäv. om tänkt utgångs­punkt för vindvindögasedan 1864 i sammansättn. storm­ögaEtt öga rött.Titel på roman av Jonas Hassen Khemiri (2003); romanen är skriven på en sorts konstruerad förortssvenska