SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
appara´t substantiv ~en ~er ap·par·at·en1samman­satt mekaniskt eller elektriskt hjälp­medel ofta för om­vandling av energi till hanterlig form och mängd instr.rum.JFRcohyponymanordning 1 förstoringsapparathörapparatrakapparattelefonapparatsätta på apparatenslå av apparatenstänga av apparatenspec. om mät­instrumentmätapparatäv. anat.funktionellt organiskt system matsmältningsapparatsedan 1825av lat. appara´tus ’tillrustning; an­ordning’, till ad´ ’till’ och para´re ’rusta, ställa i ordning’; jfr parat 2(arbetande) organisation af.samh.partiapparatproduktionsapparatvalapparatdra i­gång en stor apparathela den komplicerade apparat som krävs för en effektiv förvaltningäv.(resultat av) formell metod notapparaten lärd apparat av tyskt märkesedan 1626