SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
1arm substantiv ~en ~ar arm·en1lång­smal, ledad övre kropps­del hos människan (och aporna), som an­vänds för att hålla, famna och bära admin.med.armbandarmlängdarmstödhögerarmöverarmbryta armenarmarna upp­åt sträck!vifta med armarnahon hade armen i bandspec. med ton­vikt på den (om)famnande funktionenbarnen kastade sig i armarna på hennehon slog armarna om halsen på fadernde föll i var­andras armar när de äntligen åter­sågsäv. om ärm på klädes­plaggvard.bryta armdel­ta i tve­kamp där det gäller att trycka ner mot­ståndarens under­arm mot under­lageteleverna upp­muntrades att bryta arm med var­andra i stället för att sparkas eller knuffas (gå) arm i arm(gå) med en arm in­stucken under en annan persons böjda armel. med varandras armar sammanslingradeparet gick över torget arm i arm ○ äv. bildligtdemokratin riskerar att sättas ur spel när politiska makt­havare går arm i arm med medierna hålla ngn under armarnao­förbehållsamt stödja ngnibl. iron.partiet an­klagades för att hålla o­demokratiska element under armarna lagens långa armpolis­maktenlagens långa arm har till upp­gift att både av­skräcka från brott och klara upp begångna brott med armarna i korsi o­verksamhethon har sannerligen inte suttit med armarna i kors under sin tid som ut­redare ngns förlängda armngns om­bud eller med­hjälparesekreteraren agerade ofta som chefens förlängda arm nypa sig i armen över­tyga sig om att man är vakengenom att nypa sig i armen el. på annat sättnär hon fick höra att hon hade vunnit en bil var hon tvungen att nypa sig i armen på rak armo­förberetthan kunde inte svara på frågan på rak arm, utan var tvungen att tänka efter en stund springa rakt i armarna på ngnråka krocka med ngnnär han öppnade dörren sprang han rakt i armarna på sin granne ta emot ngn med öppna armarta emot ngn mycket hjärtligtmånga yrkes­skickliga svenska pensionärer tas emot med öppna armar i länder där man ser ålder och erfarenhet som ett plus sedan början av 1300-taletSkåne-Lagenfornsv. armber; gemens. indoeur. ord med grundbet. ’fogning; led’; jfr ärm 2lång­smal ut­skjutande del av före­mål vanligen med ngt slags central kropp el. symmetri­axel af.flodarmpirarmpumparmen ljus­stake med sex armarsedan senare hälften av 1300-taletFornsvenska legendariet (Codex Bureanus)Arm i arm med ekot fladdrar målsnöret i vinden men segraren har redan störtat och förblött.Erik Lindegren, ur Mannen utan väg (1942)
2arm adjektiv ~t som förtjänar med­lidande på grund av fattigdom el. annat elände admin.SYN.synonymstackars JFRcohyponymömkligcohyponymfattigcohyponymeländig 1cohyponymolycklig 1 arma stackare!arma satar!det arma barnet gråter jämtäv. försvagat, t.ex. i känslo­mättade ut­tryckmitt arma nöt!sedan 1320–50En nyttigh Bok om Konnunga Styrilse och Höfdingafornsv. armber ’o­lycklig; eländig; fattig’; gemens. germ. ord av om­diskuterat urspr.