SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ask substantiv ~en ~ar ask·en1ett hög­växande träd som har rundad krona och bladskivor samman­satta av pariga småblad bot.rum.skogsbr.äv. om mot­svarande virkeask är segt men måste rötskyddasäv. om när­besläktade trädvanligen i sammansättn. asksläktetsedan ca 1275 (i ort­namn)testamente upprättat av Johannes Sixtensson till förmån för Alvastra m.fl. kloster (Svenskt Diplomatarium)fornsv. asker ’ask(träd); spjut (av ask­trä); låda (av ask­trä)’; gemens. germ. ord, besl. med lat. or´nus ’ask(träd)’ 2liten (sluten) låda vanligen i enklare ut­förande; ofta av trä el. papp; vanligen inte in­gående i större förvaringsenhet rum.JFRcohyponym1lådacohyponymskrincohyponymetuicohyponymdosa pappasktändsticksasken ask tänd­stickoren ask (ngt), en ask (med ngt)ha ngt som i en liten askse2ha 1 kinesiska askarserie av o­lika stora askar där varje ask (ut­om den största) passar precis in i den närmast störrei antik­affären fanns kinesiska askar med vackra mönster ○ äv. bildligt, t.ex. om litterärt verk med liknande upp­byggnadhennes romaner är som kinesiska askar där den ena historien ligger dold i den an­dra sedan slutet av 1200-taletWestgöta-Lagen