SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
bana´n substantiv ~en ~er ban·an·enen närings­rik, gul, tropisk frukt med lång­sträckt, böjd form och lätt av­tagbart skal bot.kokk.bananplantagebananträddessertbananskala bananenäv. om mot­svarande (trädliknande) växtäv. (vanligen i sammansättn.) om liknande frukter el. när­besläktade växterbanansläktetmjölbanansedan 1864; 1667 bananas, plur.av spa. eller port. banana; infödingsord från Kongo