SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 beduin beduinen beduiner bedu·in·en substantiv bedui´n ● arab som lever nomadiskt i öknar och på stäpper i Främre Asien och Nordafrika kamelen är beduinernas viktigaste djur belagt sedan ca 1750; via franska av arab. badawi, plur., 'ökeninnevånare', till badw 'öken' SO Alfabetisk lista bedräglig adj. bedröva verb bedrövad adj. bedrövelse subst. bedrövlig adj. beduin subst. bedyra verb bedåra verb bedårande adj. bedårande (bedåra) bedöma verb Till alla ordböcker