SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
begabb´a verb ~de ~t be·gabb·arut­sätta för hån och löje ngt åld.komm.de begabbade pilsner­filmernabegabba ngn/ngtsedan slutet av 1400-taletH[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckarefornsv. begabba, till gabba, lågty. gabben med samma betydelse; trol. ljud­härmande; jfr gaffla Subst.:vbid1-115315begabbande; vbid2-115315begabbelse