SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
begrän´sa verb ~de ~t be·gräns·ar1vanligen pass. el. perf. part. ut­göra gräns för ngt, i rum el. tid utstr.Sverige begränsas i väster av Norgeen triangel begränsas av tre sträckorhöst­terminen begränsas av sommar- och jul­lovbegränsa ngt (till ngt/att+V)sedan 1823till gräns 2sätta gräns för om­fattningen av ngn mängd, ökning, till­växt etc. utstr.JFRcohyponymavgränsa begränsa olje­förbrukningenbrand­kåren lyckades begränsa eldenan­talet in­tagna begränsades till 30äv. abstraktbestämma och begränsa ett begrepp genom definitionbegränsa ngn/ngt (till ngt/att+V)sedan 1799Subst.:vbid1-115472begränsande, begränsning