SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
besvi´ken adjektiv besviket besvikna be·svik·ensom upp­lever känslor vållade av svikna förhoppningar admin.psykol.JFRcohyponymdesillusionerad han var djupt besviken över hennes ljumma intresseäv. om handling o.d.en besviken suckbesviken (på ngn/ngt/SATS), besviken (över ngt/att+V/SATS)sedan 1528Du sökte en kvinna och fann en själ – du är besviken.Edith Södergran, Dagen svalnar (i Dikter, 1916)