publicerad: 2021
besudla
besudlade besudlat
verb
●
vanligen pass. el. perfekt particip
fläcka på ett vanärande sätt
något besudlas (med något)
något är besudlat (med något)
namnet Quisling är för alltid besudlat
belagt sedan ca 1755;
av tyska besudeln med samma betydelse, till sudeln 'söla ned; sudda; slarva', till Sud 'avkok'
besudlabesudlande, besudling