publicerad: 2021  
besutten besuttet besuttna
be·sutt·en
adjektiv
besutt´en
● som äger inkomst­givande kapital
JFR förmögen 1
föräldrarna till­hörde den besuttna vita medel­klassen
○ förr sär­skilt om jord­ägare historiskt
en besutten bonde
belagt sedan 1661 i sin nuv. form; jfr fornsvenska besitten 'boende, bo­fast'; till besitta