SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
dis`ka verb ~de ~t disk·ar1ofta med partikel, särsk.av, upp, utan större betydelse­skillnad ren­göra (mat­kärl, servis och bestick) i vatten efter an­vändning hush.JFRcohyponymtvätta diskbaljadiskborstediskvattengrovdiskadiska för handdiska i maskindiska (av) tallrikarnaär du bussig och diskar (upp)diska (ngt), diska (av/upp), diska (av/upp ngt)sedan ca 18202diskvalificera vard.sport.han blev diskad för protester mot domarendiska ngn (för ngt/SATS)sedan 1924kort­form av diskvalificera Subst.:vbid1-135611diskande, vbid2-135611diskning; disk (till 1) Hustru diska sås. Hustru koka lort. Hustru sköta grums. Vara Vit Mans slav.Sonja Åkesson, Äktenskapsfrågan (i Husfrid, 1963)