publicerad: 2021
kul
ingen böjning
adjektiv
●
vardagligt
som ger förnöjelse om person el. händelse
kul (för någon) (att+verb)
en kul kille; festen blev ganska kul; det var kul att du kunde komma
○
äv. substantiverat
man kan ha en massa kul med hundar
○
ibland i negerade och frågande (något förskönande) uttryck för obehag
då måste vi städa hela skolan och hur kul är det?
belagt sedan 1911;
av omdiskuterat urspr.; ev. till fi. kyllä 'ja visst'
