publicerad: 2021  
lappa lappade lappat
verb
lapp`a
1 laga med lappar el. annat (liknande) material
SE lapp 1
någon lappar (igen/ihop) något
någon lappar (igen) något
någon lappar (ihop) något
någon lappar (ihop) någon
han gick om­kring i en lappad skjorta; det gick till slut inte att lappa och laga mera
○ ofta med ton­vikt på resultatet med partikel, sär­skiltigen, ihop av­hjälpa brist hos, laga
lappa igen springorna
○ ofta bildligt hela, reparera
försöka lappa ihop äktenskapet; lappa de skadade spelarna
belagt sedan 1507 brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe)
2 var­dagligt förse (bil) med med­delande om parkerings­bot
någon lappar något
bilar som parkerades på skol­gården blev obönhörligen lappade
belagt sedan 1956
3 förstärka (tryck­form) så att trycket blir lik­formigt
någon lappar något
belagt sedan 1873
lappalappande, lappning
lappa på, lappa till, lappa över