publicerad: 2021  
lekare lekaren, plural lekare, bestämd plural lekarna
lek·ar·en
substantiv
le`kare
1 historiskt (kringvandrande) gycklare och musikant under medel­tiden
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska lekare; till leka i bet. 'spela; dansa'
2 i fack­språk an­ordning mellan två delar, som gör att de kan vrida sig fritt i förhållande till var­andra utan att sno sig, bända eller dylikt; om vridbar ringbult, kul­leds­formad länk och dylikt
vimpel med lekare
belagt sedan 1717; till leka i bet. 'röra sig; vrida sig'