SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
ligg substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en ligg·et1nedåt­vänd sida av (byggnads)sten byggn.tekn.sedan 1834till ligga 2stadigt läge för stock e.d. tekn.sedan 18433sam­lag starkt vard.psykol.ett snabbt liggfå ett liggett ligg (med ngn)sedan 1807