tryckår: 2009
observatö´r
substantiv ~en ~er
ob·serv·at·ör·en●person som noggrant iakttar vissa fenomen i omgivningen
komm.yrk.SYN.synonymiakttagare
en noggrann observatör○spec. om person som har i uppdrag att övervara (politisk) sammankomst o.d. utan att aktivt deltavid konferensen deltog delegater från stormakterna och dessutom observatörer från mindre, neutrala ländersedan 1796av fra. observateur med samma betydelse; till observera
