SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
till`stånd substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en till|­stånd·et1(formell) förklaring att inga hinder före­ligger för viss verksamhet e.d.; ofta ut­färdad av myndighet komm.samh.SYN.synonymmedgivande 1 MOTSATSantonymförbud JFRcohyponymtillståndsbeviscohyponymtillåtelse tillståndsprövningarbetstillståndbyggnadstillståndpolistillstånduppehållstillståndsöka tillståndbe om tillståndge tillståndde fick tillstånd att gifta sig fast­än de inte var myndigahon fick tillstånd att öppna affäräv. om mot­svarande dokument e.d.han hade tillståndet i fickantillstånd (att+V), tillstånd (till ngt/att+V)sedan 1556efter ty. Zustand med samma betydelse; till 2stå 2om­ständigheter som ngt befinner sig i JFRcohyponymsituationcohyponymläge 2cohyponymskick 1cohyponymstatus 1cohyponym1stånd krigstillståndundantagstillståndNN redo­gjorde för sakernas tillståndträd­gården var i ett bedrövligt tillståndtillståndet i huvud­staden var lugntspec. i fråga om person, med tanke på kroppsliga el. själsliga funktionersinnestillståndvakentillståndtillståndet för patienten var gotttillståndet för den skadade var allvarligt men stabilti nyktert tillstånd var han riktigt trevligde levde i ett ständigt tillstånd av fruktanäv. om form el. beskaffenhet hos ämne, särsk. om ngn av egenskaperna fast, flytande el. gas­formigfasta tillståndets fysikett tillstånd (av ngt), tillståndet (för ngn/ngt)vara i välsignat tillståndvara gravidofta som förskönande om­skrivninghon är i väl­signat till­stånd och ned­komsten är beräknad till slutet av oktober sedan 1558