SO
Svensk ordbok
tryckår: 2009  
uns substantiv ~et, plur. ~, best. plur. ~en uns·etofta i nekande (emfatisk) konstruktion mycket liten mängd av ngt mest ngt abstrakt utstr.det fanns inte ett uns av sanning i an­klagelsernadet fanns inte ett uns med­känsla i hans rösturspr. om en mindre vikt­enhet som ut­gjorde en bråk­del av ett pundett vanligt engelskt uns är ett sexton­dels pund och mot­svarar drygt 28 gramett uns (av ngt), ett uns (ngt)sedan 1532av ty. Unze med samma betydelse; av lat. un´cia ’en tolfte­del av ett skål­pund (eller annan enhet)’; jfr uncial