publicerad: 2023
ÄNTRA än3tra2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; -ARE (numera bl. tillf., Roswall Skeppsm. 1: 179 (1803) osv.).
Ordformer
(entr- 1644–1840, 1855 (: Entergaste- .. reg:ter). änten- i ssg 1746 (: Änten-Bijl). äntr- (-tt-) 1660 osv.)
Etymologi
[liksom d. entre o. t. entern av mlt. enter(e)n l. nl. enteren, av fr. entrer l. sp. entrar, inträda, av lat. intrare, till intra, innanför, inom (se INTRA-)]
1) (utom i slutet i sht förr) i fientligt syfte (borda o. låta manskap) ta sig ombord på (fartyg) för att (försöka) bemäktiga sig det; förr äv. med huvudsaklig tanke på bordandet, särsk. i reciprok anv.; äv. i abs. anv.; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare, om enskild omgång av sådan handling; äv. bildl. (se slutet). Må man då efter lägenheten och tillfälle frimodeligen äntra med dess änterbilor och halva pikar, lustigt göra sitt bästa fiendens skepp att bemanna och underkuva. SvFlH 1: 402 (1628; normaliserat). At om han hade haft något större biståndh och een hollandsk brennare hade ikke entrat honom, då hade han förmodeligen .. hemburit segren. Spegel Dagb. 16 (1680). Skjepps entrande med hwarandra. Möller 1: 24 (1755). Enär Ordres gifves til Exercering, bör Constapelen .. öfva och underrätta manskapet uti .. huru äntringar emottagas, och afvärjas. SjöreglÖrlFl. 1785, § 315. Då en gång ett skepp, lastadt med te, inlupit i Bostons hamn, blef det äntradt af en hop till indianer förklädde män, som vräkte hela laddningen i hafvet. Pallin NTidH 144 (1878). Då dessa .. ej kunde äntra, började de gå till väders och därifrån kasta lansar och fotanglar ned på ”Mars” däck. TSjöv. 1904, s. 505. Med införandet av tyngre kanoner blev det möjligt att slåss på något avstånd, men till slutet av 1500-talet användes mycket ofta det gamla stridssättet, och äntring förekom ända fram i Nelsons dagar. Hägg Segel 20 (1935). — särsk. i bildl. anv., i fråga om (våldsamt) tvistande l. (prompt) inträngande l. övertagande o. d.; jfr ÄNTRA, v.2 Jo jo, du Sjöröfvar-Advocat! nu få vi se, huru du står på dig, när det snart bär til äntrings. Envallsson FarlFörtr. 53 (1794). Ett obehag för hvilket man ofta är utsatt i hamn, är råttor, hvarföre alla försigtighetsmått böra vidtagas för att hindra dem ”äntra”. Oxenstierna Vanderdecken 80 (1865). Vid maktskiftet 1982 var det Olof Palme själv som förberedde i stort sett hela ”äntringen”. SvD 9/10 1994, s. 12. Hur Almqvist .. medvetet och strategiskt äntrar den fria bokmarknaden. GbgP 20/7 1998, 3: 34.
2) (i sht i skildring av ä. förh.) klättra (upp) i (rigg), äv. upp på l. över (reling) l. upp för (stege o. d. på l. till fartyg); äv. (o. möjl. urspr.) intr., i förb. med (riktningsangivande) rumsadverbial (särsk. i förb. ÄNTRA UPP l. NED). Sjömän måste .. äntra på linor. Ling Regl. 7 (1836). En gång, när där han äntrade en mast, / så slant hans trygga tag, och han föll ned / och lyftes upp med ena benet bräckt. Edgren Tennyson Dikt. 109 (1902). Värmeslaget kom till i natt .. Ynglingen .. kom skrikande upp på däck, äntrade relingen och skulle öfver bord. Nyblom Österut 15 (1908). Kollämparen .. vilken var den förste av maskinbesättningen som äntrade lejdarna, möttes av en meterhög vattenvåg som störtade honom baklänges ner mot järnplåtarna. Kjellgren Smar. 339 (1939). — jfr NED-, SLAG-ÄNTRA.
3) i allmännare anv. av 1 l. 2: ta sig l. klättra upp på l. i (l. in i) (ngt); äv. intr., i förb. med (riktningsangivande) rumsadverbial (äv. (numera bl. mera tillf.) i fråga om förflyttning ned l. ut från ngt, särsk. i förb. ÄNTRA NED); äv. dels om sak (jfr slutet). De hinner knappt äntra scenen förrän jublet stiger. Föreläsaren äntrade katedern. Så snart alarme slås, äntrar hvar man på däck. ExFlott. § 30 (c. 1740). Den, hvilken äntrat verkets bröstvärn. CVAStrandberg 5: 52 (1862). Halfmånen hade äntrat horisonten och stod nu öfver Ladugårdsgärdet. Strindberg RödaR 17 (1879). Aporna, som äntrat uppför lianerna, sitta och sova under trädens kronor. Hedin Pol 1: 284 (1911). När den som skriver detta 1890 första gången äntrade trapporna till läktaren i gamla riksdagshuset på Riddarholmen hade han bara hört ett offentligt politiskt anförande. DN(A) 31/12 1929, s. 6. Det var ett helt företag för husmodern att äntra en spårvagn för ett julgransköp på Hötorget. TurÅ 1956, s. 20. Vi hann knappt börja rabbla våra beställningar förrän två snutar äntrade butiken med bistra miner. Berg Fotogr. 27 (2006). — särsk. (numera bl. tillf.) om del av fartyg l. (annan) mekanisk inrättning: (fås att) placera sig (in) i l. innanför (ngt). När Masten med tilhjelp af Domkraft och Kofötter äntrat spåret. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 7 (1796). Roret hålles i rörelse med bommen, tills hakarne äntrat märlorna på akterstäfven. Frick o. Trolle 131 (1872). På större pistoner hopklämmas ringarne med skrufband, så att de äntra cylinderkanten. Frykholm Ångm. 293 (1881).
4) [eg. specialanv. av 3] (numera mindre br.) ss. vbalsbst. -ing, om rörelse kännetecknad av att (ss. vid klättring) såväl armar o. händer som ben o. fötter utnyttjas; äv. konkretare. IGymnInf. 1872, s. 47. Man .. (skall) utgå från förflyttningsrörelserna, gåendet och löpandet, och efter hand tillägga äntringar och stödsprång. Verd. 1885, s. 271. Förutom några sjukgymnastiska rörelser upptog den tidens oftast oföränderliga gymnastikprogram ett fåtal friöfningar, enkel äntring och värdelös klifning. IdrFinl. 1: 4 (1904). Thulin Gymn. IV. 1: 7 (1935). — jfr SLAG-, SLINGER-ÄNTRING.
Särsk. förb.: ÄNTRA NED10 4 l. NER4. (numera bl. mera tillf.) till 2, 3: klättra l. ta sig ned (ngnstans (ifrån)). På stegar utaf band han äntrar ner, / Och plötsligt uti dalens lugn han tränger. Braun Dikt. 1: 29 (1837). Äntra ned från väders .. Äntra ned från topparna! Konow (1887). Så snart ynglingen märkte att hans tilltag observerats äntrade han ned från taket och begav sig springande från platsen. DN(A) 9/7 1933, s. 1. jfr nedäntra. —
ÄNTRA UPP10 4, äv. OPP4. till 2, 3: klättra l. ta sig upp (ngnstans). Jag med hast då entrade opp, / med glat hierta och godt hopp. UrFinlH 264 (1717). Om det ej kan hiszas, så hjelpas ofta Skeppets affallande med Manskap, som äntrar up i Fock-Wanten. FSjöbohm BVägen 29 (1793). Jag äntrade upp i mitt eget tåg – ej i tredjeklasskupé den här gången – och lade mig att sofva. Cavallin Kipling Kung 10 (1897). Det dröjde ej länge innan mästerlotsen Ström äntrade upp för den om babord uthängda lejdaren. Hägg Örl. 12 (1943). —
ÄNTRA ÖVER10 40. (numera bl. mera tillf.) till 3: klättra l. ta sig upp (l. in) över (ngnstans). Konow (1887). En gärdesgård, der några afbrutna stänger visade ”stättan”, der jägare och bärplockerskor brukade äntra öfver. Hedenstierna FruW 35 (1890).
Ssgr (till 1; förr): A: ÄNTER-BILA. [jfr nl. enterbijl, t. enterbeil] (långskaftad) pikyxa avsedd för äntring (varvid piken kunde drivas in i det anfallna fartygets trä). SvFlH 1: 402 (1628; normaliserat). I det samma hängde de sig fast med sina enter-bilor wid wårt Fartyg. Säfström Banquer. Kk 2 b (1754). Änterbilor kunna med fördel användas såväl till afhuggning af rötter som till uppbrytning af mindre stenar m. m. Zethelius Fältarb. 6 (1892). Vid marinen användes änterpikar och änterbilor till långt in på 1870-talet. Alm VapnH 87 (1927). —
-BRYGGA. [jfr t. enterbrücke] (i sht om antika förh.) jfr brygga, sbst.1 2 (b), o. -hake. ÖrebroT 11/12 1847, s. 2. Änterbryggor, vilka kunde fällas ner från de romerska fartygen och med järnhakar höggo fast i de fientliga skeppens däck. Grimberg VärldH 3: 469 (1928). —
-DRAGG. [jfr nl. enterdreg] (fyrarmad) dragg avsedd att haka fast i (tackling på) fartyg som skulle äntras; jfr -hake. Änterdraggarne läggas i beredskap, med sina trossar ock inhalare ihopfångade. ExFlott. § 28 (c. 1740). —
-GAST. sjösoldat tillhörig äntringsmanskap; i pl. best. äv. om äntergastregementet; jfr gast, sbst.2, o. -karl. Pluton PistolSkyttar, ock första Pluton Grenadierer, som utgjöra äntergastar; formeras af Reserven. ExFlott. § 86 (c. 1740). Det blef heller aldrig mycket af honom, ity att han aldrig hann längre än till löjtnant vid äntergastarna. KKD 6: 245 (1912).
Ssg: äntergast-, förr äv. äntergaste-regemente. (äntergaste-) särsk. i sg. best., ss. namn på ett i slutet av stora nordiska kriget tillfälligt uppsatt sjöregemente med äntergastar. Fältwäblen Peter KlockenFelt wedh Entergaste Regementet. VDAkt. 1719, nr 203. —
-HAKE. [jfr nl. enterhaak, t. enterhaken] (enklare, hakformig) änterdragg; äv. dels (om antika förh.) om änterbrygga, dels (numera bl. tillf.) oeg., om ngt hakformigt (jfr hake, sbst.2 2). Lind 1: 1014 (1749). (Bukfenans fäste) innesluter benspitsar och brosk hos några, hos andra blott brosk, hvaribland ett slutas i form af en änterhake eller krok. 2GbgVSH 3: 16 (1819). En änterhake föll tungt ned bredvid honom, följde skrapande ut med relingen ett ögonblick och tog tag. Runeberg (SVS) 6: 17 (1833). Änterhaken bestod af en lång, fällbar brygga, fastgjord vid en mast på skeppets fördäck. 2UB 9: 517 (1906). —
-HUGGARE. jfr huggare 4 o. -svärd o. äntrings-vapen. Hyltén-Cavallius Lif 159 (c. 1880). År 1851 faststäldes en modell å änterhuggare för Kongl. flottan. Spak BlVap. 42 (1890). —
-KARL. (numera bl. ngn gg) äntergast; ngn gg äv. oeg., i fråga om stormning till lands; jfr karl 1 h. D. 27 Augusti .. lät H:s Maij:tt .. anfalla staden .. att fienden måste fly ifrån sina poster, ock ava[n]cerade wåra .. öfwer torra watngrafwen uppå wallen ock så widare öfwer plancket, som tillika af wåra änterkarlar blef här och där sönderhuggit. KKD 2: 14 (1704). När en kommendering av änterkarlar förlagts till staden (på 1710-talet). 3SAH XLV. 1: 230 (1934). —
-NÄT. [jfr nl. enternet] nät avsett l. använt att (underlätta l.) (uppspänt i riggen utmed relingen) förhindra äntring; jfr äntrings-nät. Marryat KonEgen 361 (1836). Från denna tid voro alla fartyg, som besökte nyzeeländska vatten, väl beväpnade och försedda med änternät. Hornborg Segelsjöf. 392 (1923). —
-PIK. [jfr nl. enterpiek] (halv) pik (se pik, sbst.1 II) för (försvars)bruk vid äntring(sförsök). Änterpikar eller huggare förses med stroppar af några dertill anställde karlar. Platen Glascock 2: 24 (1837). —
-SVÄRD. jfr -huggare. K. M:t har tillåtit, att 12 st. äntersvärd eller huggare, af den för fäktning vid flottan afsedda modell, må från förrådet vid Carlskrona station utlemnas, för att användas till fäktöfningarne vid Lunds universitet. KrigVAT 1857, s. 648.
B: ÄNTRINGS-FÖRSÖK. jfr försök 2. SP 24/9 1803, s. 2. En dylik båt, försedd med ett eller ett par sådana (automat)vapen blir ej endast betryggad mot äntringsförsök. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 1, Bil. 4, s. 38. —
-MANSKAP~02 l. ~20. manskap avdelat för äntring. Äntrings manskapets exercice är redan omrörd. ExFlott. § 86 (c. 1740). —
-STRID. strid gm äntring(sförsök). Striden med skarpa vapen, d. v. s. handgemänget eller äntrings-striden, har i samma mån blifvit mindre anlitad, som skjut-elden blifvit mera fullkomnad. KrigVAH 1854, s. 61. —
-VAPEN. vapen avsett för (l. ss. medel mot) l. använt vid äntring; jfr änter-huggare. Under dagligt exerserande med kanoner, äntrings-vapen och så mycket evoluerande, som den under hela tiden fortfarande labra brisen medgaf. KrigVAT 1846, s. 586.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content